TRIMNING AV
WELSH SPRINGER SPANIEL
Av Yvonne
Schwermer-Herngren,
Kennel Iago
Som ägare av en welsh springer har du troligtvis redan blivit informerad
av din uppfödare om den regelbundna pälsvård som rasen kräver. Förutom den
”vardagliga” pälsvården, krävs även klippning, s k trimning, av pälsen. En
welsh springer har en förhållandevis lättskött päls som man till vardags
klarar av att hålla efter själv om intresset finns. Har man nu varken tid,
intresse eller ork finns det hundfrisörer eller uppfödare av rasen som kan
hjälpa till med trimningen av din hund. Två till tre gånger om året bör man
låta trimma sin welsh helt beroende på pälsmängd och pälskvalité.
Vill du själv prova på att frisera din hund (till vardags) har jag här
försökt ge en detaljerad beskrivning på hur du skall gå till väga.
När bör första trimningen ske?
Den första trimningen brukar ske då hunden är runt 6-8 månader
beroende på pälsväxt och kvalité.
Första gången är det klokt att vända sig till en kunnig person (uppfödaren
eller hundtrimmet) för råd och hjälp. Finns möjlighet får du säkert vara med
för att se och lära. Passa gärna på att ta ett foto på din hund innan
trimningen och sedan ett efteråt på hur det ska se ut, så att du har en
målbild då du ska pröva själv.
Redan under första veckan när du fått hem din valp ska du börja med att
vänja den vid att bli hanterad på ett stabilt bord. Du ska vänja den vid att
du tar i tassar och nos. Kom ihåg att det är du som bestämmer inte valpen,
så ge inte efter för hjärtskärande skrik. En valp lär sig väldigt fort
husses/mattes svagheter så släpper du när din valp protesterar och skriker
ja självklart använder den denna taktik även kommande gånger för att få
slippa ifrån. Kom ihåg att detta gäller även klo klippningen.
Så följer du
sedan regelbundet din uppfödares råd att borsta och pyssla med hunden mycket
på ett bord så har du också byggt upp grunden för första trimningen. Tänk på
vad mycket man sedan har igen när den lilla valpen blir en stor och
ohanterlig unghund om man övat regelbundet. Första besöket hos hundfrisören
behöver inte bli en negativ upplevelse för hunden om den är van vid att man
tar i den och kan sitta still på ett bord.
I klubbtidning Welsh Nytt och här på hemsidan finns en lista under rubriken
"Vi trimmar", på personer som trimmar welsh springer spaniel.
Varför skall man trimma?
"Min hund är så vacker och gullig med sin långa päls". Det är ju bara
utställningshundar som man trimmar! Ja argumenten mot trimning är många, men
de för är minst lika många, om inte fler. Det viktigaste argumentet för
trimning är nog av hälsosjäl. Framförallt förebygger man sjukdomar hos
hunden genom att ta bort oönskad päls på vissa ställen. Att tex ta bort päls
runt öronen gör att luft lättare kan cirkulera kring örat och på så sätt kan
viss del av öronproblem förebyggas.
Att klippa pälsen på tassarna förebygger svampinfektioner som lätt drabbar
långhåriga tassar som har svårt att torka längst in mellan tårna, då det
höst, vinter och vår stundtals kan vara ganska så blött. På vintern fastnar
det även lätt snö som blir till isklumpar mellan tårna när hundarna försöker
slicka och bita bort dessa, dessa kan ge upphov till sår. En långhårig tass
(eller fyra) drar också in mycket smuts.
Vad är det som ska trimmas?
På bilden visas skillnaden på
en trimmad och en otrimmad welsh.

|

Vältrimmad welsh |

Otrimmad welsh
|
Använd rätt verktyg!
Kammar, saxar, borstar, ja här
varierar verkligen utbudet och framförallt priserna. Kom ihåg: att ha rätt verktyg
är A och O när det gäller trimningen och resultatet. Att köpa en billig sax
framför en dyrare straffar sig i längden. Gå till en välsorterad affär med
hundtillbehör eller besök montrar på hundutställningar där utbudet är större.
Oftast har inte de mindre Zoo affärerna de dyrare saxarna då dessa är mer svårsålda p
g a sitt pris. Även hundfirmor som säljer på postorder brukar ha ett stort utbud av
saxar.
Man kan inte nog poängtera hur viktigt det är med
rätt verktyg
Dessa verktyg behövs:
- 1 st karda
- 1 st fintandad kam
- 1 st vanlig frisörsax, kort eller lång är en smaksak
- 1 st fintandad urtunnings sax s k effileringsax, med tänder
på ena eller bägge sidorna, är en smaksak
- 1 st klotång (men detta bör du införskaffat samtidigt
med valpen)
Kostnaden för inköpet av detta är ca 8-900:-. Visst
låter det mycket men dels behöver du ju inte köpa allt på en gång och sedan om du
slår ut det på sådär 10-12 år så blir det inte så mycket per år.

Trimning av tassar
Tassarna ska vara runda med tjocka trampdynor. De ska vara fasta, sk
kattfot, inte för stora eller spretiga. Dessa rader finns att läsa i
rasstandarden och det är denna kattfot vi ska eftersträva vid trimning av
tassarna. Ställ hunden på ett stadigt bord med halkfritt underlag t ex dusch
eller badkarsmatta även en bilmatta går bra.
Först börjar du att titta på tassarna och värdera dess form innan du börjar
klippa. Är tassarna stora eller små, lösa, fasta eller spretiga.
Börja med att klippa pälsen under tassen. Klipp bort all päls som går
utanför trampdynorna. När du gjort detta så klipper du pälsen runt tassen
ytterst kort. Klipp runt klorna men ej upp mellan tårna. Borsta sedan pälsen
mellan tårna uppåt och använd effileringsax och klipp/forma försiktigt
pälsen till en rund kompakt kattlik tass. Här gäller det nu att se upp, för
har du en lös eller platt tass får du vara försiktig så att du inte tar bort
för mycket. Är tassen däremot fast och hög kan du ta bort mer päls. Se till
att hunden står ordentligt på tassen när du formar den kattlik. Vill hunden
flytta på t ex fram tassen hela tiden så lyfter du upp den framtass du inte
klipper, då står hunden stadigt på den tass du klipper.

Klippning av hasen
Borsta igenom håret på hasen
först, borsta det sedan uppåt/utåt. Använd sedan effilering saxen för att
forma bakbenet så att det ser tjockt och kraftigt ut. Tänk på att vara
försiktig om du klipper underifrån och upp, det är lätt att klippa bort för
mycket päls. Har du en hund med lite sämre bakbensvinklar kan du om du är
lite kunnig klippa fram en bättre vinkel genom att spara lite mer päls vid
hasspetsen.

Kloklippning
Du avslutar trimningen med kloklippningen. Klorna skall
klippas regelbundet. Har man slarvat och klorna blivit för långa är det inte
säkert att man utan vidare kan klippa klorna kort på en gång. Som de flesta
vet finns det ett blodkärl i klon s k pulpan. Om du låter klon växa så växer
även pulpan med. Har du slarvat med kloklippningen så kan det ta veckor att
få ner klon kort igen, men det går. Varje gång du klipper klon se då till
att klippa så nära inpå pulpan som möjligt utan att det blöder, då drar sig
pulpan bakåt och klon går för varje gång att få kortare. Börja alltid med en
ljus klo om du är osäker, då ser du exakt hur långt du kan klippa eftersom
blodkärlet syns på den ljusa klon. Klorna på hundens bak tassar är oftast
kortare än framtassens klor.
Råkar du ändå klippa i pulpan så att det börjar blöda så ta det framförallt
lugnt. Blöder det inte allt för mycket så klipp färdigt alla klorna innan du
tar hand om den skadade klon. Tänk på att det är din reaktion på händelsen
som ger hunden en positiv eller negativ upplevelse. Behåller du dig lugn
förblir även hunden det.

Halsen
Här använder du dig av borste
och effileringsax. Börja som vanligt med att borsta det område som skall
klippas. Känn efter var bröstbenet sitter, detta är riktmärke för hur långt
ner du skall klippa. Borsta pälsen uppåt och börja klippa uppifrån och ner
till ca 2-3 cm ovanför bröstbenet. Sedan försöker du göra en mjuk och fin
avslutning vid bröstbenet. Tänk på att alltid klippa i hårets växtriktning,
på så sätt slipper du fula hack i pälsen. När du klippt färdigt under halsen
ner till bröstbenet, går du över till de längs gående virvlarna på båda
sidor om halsen och klipper även dessa korta. Sedan tunnar du försiktigt ur
så att det inte bildas fula övergångar mot det längre nackhåret.

Öronen
En del tycker att det är vackert med lång päls på öronen men
det är ju som jag redan nämnt bäddat för svamp/öroninfektioner.
Vid trimningen av öronen är vårt främsta arbetsredskap fingrarna. Welshens
öronhår plockas/rycks för hand. Men vi använder oss även av borste,
fintandade kammen och även lite försiktigt med effilering saxen. Ibland kan
man till och med se welsh öron som är maskin klippta. Har din hund mycket
och tjock päls på öronen kan du försiktigt ta effileringsaxen och tunna ur
pälsen något innan du börjar rycka pälsen för hand.
Att rycka öronen är väldigt tidskrävande och man spar väldigt mycket tid med
att ta hjälp av effileringsaxen eller ännu värre med maskinen, så var mycket
noga med att höra efter hur öronen trimmas om du ska lämna in din hund på
ett hundtrim. Det är inte så roligt att få tillbaka en hund med
maskinklippta öron.
Vid all trimning strävar vi efter att det skall se så naturligt ut som
möjligt och har vi klippt skall detta helst inte synas. Ett maskinklippt öra
eller ett öra som är klippt längs kanterna med sax ser inte naturligt ut,
eller hur.
Använder man maskin på örat kommer pälsen att bli tät och tjock när den
växer ut och framtida ryckning av örat blir omöjligt. På ett ofta klippt öra
kommer pälsen även snart att anta en gråaktig ton, om nu detta är enda
orsaken till färgändringen ska jag låta vara osagt.
Om du badar din hund innan trimningen så är det bra att veta att du inte
skall ta schampo på öronen. Av någon oförklarlig anledning sätter sig pälsen
hårdare fast på ett schamponerat öra. Att blöta örat med vatten gör inget.
Att rycka pälsen på hundens öra är inte smärtsamt. Givetvis finns det liksom
hos oss tvåbenta hundar som är mer eller mindre hår ömma. Det vi rycker på
örat är döda hårstrån. Dessa lossar väldigt lätt när man rycker.
Om hunden piper när du rycker är det oftast för att du tagit för stor tuss
av pälsen. Börja med att borsta och kamma pälsen på örat ordentligt och även
bakom örat där det gärna tovar sig. Ta sedan en liten tuss päls mellan
tummen och långfingret och ryck snabbt nedåt med en knyck. Sedan borstar du
igen och tar en ny tuss. Tänk på att borsta ofta när du rycker och
ryck aldrig mothårs. Det kommer att ta tid och du får kramp i de
otränade fingrarna, men det är bara att kämpa på. På nedre delen av örat är
det lätt att se skillnaden på den färska pälsen och på den gamla döda. Den
färska är kort och blank. Ju högre upp på örat du kommer desto mindre ser
man skillnad. Detta innebär att du måste spara av den äldre pälsen för att
det inte ska bli kala fläckar högst upp.
När du har gjort utsidan klar skall all päls på insidan bort. Det spelar
ingen roll i vilken ordning du tar örat. Vill du börja med insidan först så
går det lika bra. Som vanligt borstar och kammar du igenom pälsen. Efter det
så tar du effilering saxen och klipper all päls på insidan kort och du tar
även och klipper bort pälsen bakom örat, tänk på att luften skall kunna
cirkulera där.


Otrimmat öra |

Maskinklippt öra |

Plockat öra |
Svansen
För svansarna finns ett par olika friseringsmodeller att klippa
efter. Jag kallar de för labrador och setter modellerna. Detta beroende på
hur man klipper själva svans behänget, hur mycket päls man spar på svansen.
Tänk på att hundens svans behäng alltid skall vara i proportion med hundens
övriga behäng. Är det en unghund med lite behäng är t ex labrador modellen
att rekommendera medan vi på en äldre hund med mer behäng använder oss av
setter modellen.
Labrador -modellen:
Klipp fanan kort med hjälp av effilering saxen. Börja med att
samla all päls och dra den bakåt mot svansspetsen, sedan klipper du rätt av
så nära spetsen som möjligt. Sedan effilerar du bort fanan så att svansen
blir tjock och avsmalnande mot spetsen.
Setter -modellen:
Dra även här all päls bakåt mot svansspetsen och klipp av. Du
kan nu effilera lite försiktigt i topparna på behänget så att pälsen på
svansen inte är för yvig.

Behäng
Det är namnet på den långa hängande pälsen på hunden. Detta är
hundens stolthet men ibland kan det bli för mycket och för långt och du
måste även frisera detta. Måttligt med päls jämnt fördelat över hela hunden
är snyggast. Det man gör när man klipper av där hunden har för mycket behäng
kallas att balanserar hunden. Det innebär att man tar bort där pälsen är för
lång så att det stämmer bättre överens med de partier på hunden där pälsen
inte är lika lång.
Frambenens behäng kortas av genom att borsta all päls nedåt och klipp av
pälsen med frisörsaxen jäms med bakre kanten på stora trampdynan.
Behänget bak skall inte gå längre ned än till hasspetsen. Här använder man
sig av borste och effilering saxen. Behänget tunnas ur så att det blir en
tunn gardin som formas till ett omvänt V.

Ja nu återstår det bara att ta fram alla
verktygen och sätta igång... Lycka till!!
Tillbaka
|